Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är

Edith Södergran (1892-1923) var en av våra första svenska modernister och provocerande banbrytande för sin tid.

"Djärva morgonsol, lys mig i ansiktet, rör vid min panna.

Nej, du hör ren mitt högmodiga svar.

Mitt hjärta blir högmodigare med varje

solomlopp."

(dikten Sol ur Framtidens skugga 1920)

Ikväll utses Augustprisvinnarna

Ikväll hålls Augustgalan där årets vinnare till det litterära priset utses i tre klasser: Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok, Årets svenska barn-och ungdomsbok. I den skönlitterära klassen är Johannes Anyuru nominerad för sin lyriksamling Städerna inuti Hall (Norstedts 2009). Här kommer ett smakprov:
"Bostadshus
som transluscenta, milshöga
vaxkakor
vajar
i den askfärgade, heta
morgonen".

Lejon bara är

Lejon bara är
Loj som ett lejon
ligger han naken på sängen

Inte en sekund
tänker hans inre ödla
på hur min blick ser ut
och vad den ser

när den tittar
på hans
lugna
lata
självnöjda
och tryggt belåtna
människokropp.

Min kropp däremot:
När han tittar på mig
så tänker jag
att han tittar på en tjejkropp.

Det är alltid något fel
på en tjejkropp.
(ur Aase Bergs Människoätande människor i Märsta (Natur & Kultur 2009)

Daniel citerar Orup

Daniel Boyacioglu inleder sin femte diktsamling Det är inte hennes fel att jag skriver sämre (W & W 2009) med ett Orup-citat: "Låt mig svära vid min faders grav att jag aldrig blir som han". Det är lite oväntat. Det sätter tonen. Sedan kommer den första dikten:

Snögubben ser så ledsen ut
där han står
halvt borttynad
inte ens barnen sörjer det.
Vi dansade
en tyckare
och sa med det förlåt.
Jag väntade tills du hade somnat
med att gråta.
Jag hade visat dig fotografier
från det gamla landet, varför vi kom hit.

Och jag tror att jag förstår.

Nej jag förstår mig inte på "kärlek".

Sonja Åkesson revolutionerade 60-talets poesi med sin starka vardagsrealism. Hon lyckades vara lättillgänglig och samtidigt mångbottnad. I samlingen Vara vit mans slav och helt andra dikter i urval av Jenny Tunedal (Norstedts 2007) hittar du bland annat dikten Hur ser din färg rött ut?

"Jag sitter och "tänker på kärlek"
(och på det som visst kallas "lidande"
och på det som visst kallas "gemenskap")

och på hur dum jag är på allt det där

och på att jag ingenting vet
om den "verklighet" som du upplever/.../"

Revolt och leda

Charles Baudelaire dömdes för osedlighet när Det ondas blommor kom ut första gången 1857. Han ville förnya romantiken och sökte skönheten i det onda.
"Mänskan, hänförd när en skugga glider
snabbt förbi, är dömd i alla tider
till sin lust att ständigt byta plats/.../" (ur Ugglorna)

vi ska ta oss ur den här friheten och in i en annan

Johannes Anyuru låter Homeros skepp kommunicera med Göteborgs nattbussar i sin fina diktsamling Det är bara gudarna som är nya (W&W 2003). Du som hört honom läsa sina dikter glömmer det aldrig.

"Med benet rakt ut från kroppen,
hastigt pendlande uppåt
i en spark
står han ute i regnstormen
och mäter upp luftrummet mellan sig själv
och dörrvakten, mäter upp avstånd till
resten av allting, som svarar
med en blick; med en
ohygglig, kall blick av makt.

Hjälten, dödsdömd och envis, förbli
densamme.

Det är bara gudarna som är nya./.../"

Gå ej ifrån mig Du vill ju stanna

"Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta.
Se mig med ömhet sova en blund.
Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå.
Lägg din älskade hand på min panna.
Än en liten stund är vi två. /.../"
(ur dikten Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta av Harriet Löwenhjelm)

Harriet Löwenhjelm dog i lungtuberkulos alldeles för tidigt. Hon är idag läst och älskad av många, men det litterära genombrottet kom först efter hennes död 1918. Första gången jag hörde den här dikten var den tonsatt, och den rörde mig så djupt. Jag håller den fortfarande som en av mina favoritdikter.

Mig äger ingen Ej ens jag själv

"Jag är min egen
Hur är det möjligt?
Endast därför
att du är jag"

Gunnar Ekelöf ur Partitur,
Samlade dikter (Albert Bonniers förlag 2007)

Jag har kastat Gjort mig av med det mesta

"vid gränsen
till det okända

vände du dig om

och blåste ut dina fotspår

släckte noga omkring dig

såg till att ingenting fanns kvar

som kunde ta eld och börja brinna

ändå tvekade du

gick tillbaka och såg efter igen

tills du var säker

helt säker"

ur Svart som silver (W&W 2008) av Bruno K. Öijer

Vi hade ingenting, bara våra unga ansikten

"Vi lämnade
varje fest sist av alla
och vi hade ingenting
bara våra unga ansikten
världen var sjuk
sjuk och stängd sedan tusentals år
röd neon föll som glöder
gatorna rann av svart
och jag vet inte vad det var värt
hur mycket som finns kvar
men det satte sig i våra kläder
satte sig i vårt hår
och vi har inte kommit hem
det är en lögn att vi har kommit hem
vi kommer aldrig hem
ingen av oss kommer hem"

ur Bruno K.Öijers Dimman av allt (W&W 2001)

Jag vill inte vara den ingen gillar, som snackar sanning

"/.../Och min mamma sa,
Dani, min son
Dom snygga tjejerna är inte till dig
Och min mamma sa
Dani, min son
Du får göra vad du vill men ljug inte
/.../
Men jag antar
det finns hopp kvar
i vad nu har kvar och tar:
principen om kunskapens förvar i försvar
till dunka-dunka dunk ett till
/"

ur Två världar i Daniel Boyacioglus Istället för hip hop (Tiden 2003).

Göran skriver om Dan

Dan Andersson står som byst på Järntorget i Göteborg. Han ser ganska bister ut, men hans dikter tolkade i visform är omtyckta av många. Nu har journalisten Göran Greider skrivit en biografi om Dan, som heter Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke: en bok om Dan Andersson (Albert Bonniers förlag 2008), där han försöker tränga bortom myten om den unga mannen som blev känd över en natt: natten han dog.

Dagens Lukas

Lukas Moodysson (ja, han är gift med Coco) är mest känd för sina filmer, men vi får inte glömma att han är poet också. Här är ett utdrag ur Vad gör jag här: en dikt av Lukas Moodysson (W&W 2002):



"Jag har en spricka i läppen
det är små små hål i kläderna
gatstenarna flyger genom luften
jag vet inte varför jag är här
jag önskar att jag kunde prata med dig
vi bor allihop på samma planet
när jag vaknade var affären borta
sedan var jag tolv
vi tog hissen upp och det var alldeles tomt
jag tar ut pommes frites ur ugnen
det brinner i huset bredvid
jag är livrädd/.../"

Dagens Boye

Uppvaknande

"Livet får en annan färgton-
skälvande, skälvande lyss det och tiger,
när likt skimret från Vätterns sten i sagan
tanken på dig ur djupen
genomglödgande helt all världen stiger.
Nyvaknad ser jag verklighet,
där dov dröm nyss tyngde mig.
Luften är levande, liv andas jag,
liv av dig, av dig."

Karin Boye Samlade dikter (Albert Bonniers förlag 2004)

Ett moln i byxor

Vladimir Majakovskij (1893-1930) var en av det tidiga 1900-talets främsta futurister. I samlingen Jag (W&W 1987), som nyligen kommit ut i en nyare pocketutgåva, hittar du hans mest tongivande dikter. Majakovskij lämnar ingen oberörd. Mest känd är hans dikt Ett moln i byxor, där han bland annat skriver:

"Världen har jag med röstkanonader bedånat
här kommer jag- en vacker ung man på tjugotvå år".

Kaxigt och alldeles lysande./Stina

Poeten Cecilia Hansson och illustratören Dennis Eriksson i en skön symbios

Cecilia Hansson har gjort sig ett namn som poet och Dennis Eriksson är en av Sveriges mest anlitade illustratörer. Tillsammans har de givit ut en bok, Spegelsken ( Atlas 2008) som jag inte vet om jag ska klassa som lyrik eller illustrerad roman, den är helt enkelt både och. Den utspelar sig under de sista dagarna i nian. Berättarjaget heter också Cecilia Hansson, men om hon är identisk med poeten Cecilia Hansson låter sig vara osagt. Högstadiekorridorerna är klaustrofobiskt trånga och försommarsvettiga, och Cecilia samlar stenar i sin ficka./Stina