Charles Baudelaire dömdes för osedlighet när Det ondas blommor kom ut första gången 1857. Han ville förnya romantiken och sökte skönheten i det onda. "Mänskan, hänförd när en skugga glider snabbt förbi, är dömd i alla tider till sin lust att ständigt byta plats/.../" (ur Ugglorna)