Vild av Cheryl Strayed

Cheryls mamma dör hastigt i cancer och familjen löses upp och skingras. Cheryl hanterar sorgen genom att missbruka sex och droger och hon hamnar i en nedåtgående spiral. För att försöka att återfå kontrollen bestämmer sig Cheryl, med det egenpåhittade efternamnet Strayed (någon som går vilse eller är bortsprungen) för att ensam gå Pacific Crest leden som går från Mexikanska gränsen upp till Kanadensiska gränsen. Cheryl ska gå från Mojaveöknen i söder till Washingtons gräns i norr, en sträcka på 200 mil. Och hon ska klara det på 100 dagar. Cheryl har ingen erfarenhet av att vandra, hon äger ingen utrustning och hon är otränad men med en okuvlig vilja och vägran att ge upp, trots motgångar som att köket inte fungerar, vattenrenaren går sönder och kängorna som försvinner i en ravin tar hon ett steg i taget. Målet är inte bara att nå fram till målet utan också att längst vägen hitta tillbaka till den hon en gång var och att hitta kraften att börja om. Boken är oavbrutet spännande på många olika plan, tycker jag. Den varvar tillbakablickar från Cheryls liv med beskrivningar av själva vandringen med personer och faror av olika slag. Den ger mig en väldig lust att själv ge mig ut och väcker samtidigt en ilska över att man som ensam kvinna begränsas i sina möjligheter och att det inte borde vara så. Cheryl är väldigt modig, hon tar sig förbi björnar, skallerormar, massor med snö, ökenhetta och människor med ont uppsåt, men möts också av massvis med kamratskap, spännande människoöden och underbara naturupplevelser.