Hellre rik och frisk än sjuk och fattig, sägs det. På biblioteket har vi den senaste tiden köpt in ett antal böcker som handlar om lycka, om hur man kan eftersträva den i sitt eget liv och hur ett lyckligt samhälle skulle kunna se ut.Göteborgsfilosofen Bengt Brülde, kanske mest känd från radioprogrammet Krister i P3, skriver i Lyckans och lidandets etik (Thales 2009) om lycka utifrån både en lång filosofisk tradition och utifrån nyare lyckoforskning. Till att börja analyserar han begreppet lycka och diskuterar lyckans betydelse för ett gott liv. Enligt den lyckoprincip som formuleras i boken är autentisk lycka det bästa som kan hända en människa och omvänt är lidande det värsta vi kan råka ut för. En stor del av boken ägnas sedan åt frågan om hur vi kan uppnå lycka för egen del och om hur vi bör tänka när vi tillsammans utformar samhället, så att så många som möjligt ska kunna leva ett gott liv.
I Jämlikhetsanden (Karneval 2009) redogör Richard Wilkinson och Kate Pickett för sin forskning om hur jämlikhet hänger samman med sådant som hälsa, livslängd och välbefinnande. Deras forskning pekar mot att människor i jämlika samhällen i genomsnitt är friskare, mår bättre och lever längre. Sådana samhällen har också mindre kriminalitet, är mindre våldsamma och uppvisar en större social rörlighet. En av många intressanta slutsatserna i boken är att även de välbeställda i samhället gynnas av att samhället är jämlikt, alltså att den i jämförelse fattige rike i ett jämställt samhälle mår bättre än sin ultrarike like i ett samhälle med stora klyftor. Boken uppmärksammas i en krönika av Eva-Lotta Hultén i GP.
I Sju gyllene regler för en lycklig kärleksrelation (Natur och kultur 2008) skriver den amerikanske psykologen John Gottman om vad som kännetecknar en lycklig parrelation och hur man kan arbeta för att nå dit.
Sonja Lyubomirska, liksom Gottman professor i psykologi, skriver i Lyckans verktyg (Natur och kultur 2008) om hur vi kan öka vår lycka. Boken är baserad på modern forskning om vad som gör människor lyckliga.
