Frågan om vad som är en klassiker har förstås aldrig varit lätt att besvara, och den har definitivt inte blivit enklare på senare år. Kvinnors växande deltagande i samhälls- och yrkesliv, förlängd skolgång för alla, invandringen och hbt-frågorna är förändringar i det svenska samhället som även har betydelse för våra tankar kring litteraturen. De verk som av tradition har betraktats som klassiker har ofta varit skrivna av vita män. Kvinnors, arbetares, homosexuellas och utomeuropéers erfarenheter har mer sällan givits utrymme. Diskussionen och striden om vad som är en klassiker, eller vad som ska ingå i kanon, får åtminstone delvis sin laddning av att bok inte bara speglar den tid den är skriven i, den är också en lins som vi ser vår egen tid igenom. Litteraturen påverkar vad vi ser och uppfattar, vilka frågor vi upplever som väsentliga, vilkas liv vi tycker är viktiga och intressanta.
De klassiker biblioteket nu köpt in kommer efter att de legat framme på vårt nyhetsbord till största delen att placeras på vår klassikerhylla, där vi samlat framför allt äldre romaner. Nytillskotten kommer m.a.o. förändra även vårt biblioteks klassikerhylla en aning. Lyrik och verk på vers (t.ex. Ko Uns dikter och Gilgamesheposet) kommer däremot att föras till hylla Hc.03 Lyrik. Varje bok finns i minst tre exemplar, så för den som tycker om att läsa och diskutera en bok med andra finns alla möjligheter.
Om bibliotekarierna själva får välja vill Jon gärna lyfta fram Wislava Szymborskas dikter som ett välkommet tillskott till klassikerfamiljen. Else-Britt tycker att den gamla äktklassikern Pappa Goriot av Honoré de Balzac förblir mycket läsvärd.
Bland andra böcker kan nämnas Shelleys Frankenstein, Sargassohavet av Rhys, Pengar av Benedictsson, Gustavus Vassa av Equiano och Mishimas obehagliga men fascinerande Sjömannen som föll i onåd hos havet.