Ann-Helen Attianeses roman Post till Vintergatan (Söderströms 2008) tar plats i 1960-och 1970-talets Vasa. Berättarrösterna växlar likt brevkorrespondens mellan en mamma och en dotter som talar till, men mest förbi varandra. Pappan finns inte längre där, och saknaden efter honom bildar ett stort hål.
fredag 20 februari 2009
Tomrummet är det jag är allra mest rädd för
Ann-Helen Attianeses roman Post till Vintergatan (Söderströms 2008) tar plats i 1960-och 1970-talets Vasa. Berättarrösterna växlar likt brevkorrespondens mellan en mamma och en dotter som talar till, men mest förbi varandra. Pappan finns inte längre där, och saknaden efter honom bildar ett stort hål.
