Josefine, vad är det bästa du läst på senaste tiden?
Bakom TV'n ändrades ljuset : 56 politiska dikter valda och kommenterade av Göran Greider
Varför var den boken så bra?
Den fick mig att upptäcka poeter och poesi som var nya för mig och återupptäcka många som jag hade glömt. Dessutom verkligen njuta av urvalet och Göran Greiders texter om poeterna, dikterna och tiden när de skrevs. Jag gillar böcker som verkligen berör mig på djupet, får mig att både skratta och gråta och reflektera.
Vem skulle du vilja rekommendera boken till?
Till alla som gillar språk. Man behöver inte vara en van läsare av poesi för att ta till sig boken, den innehåller ett brett urval texter, låttexter också.
Elin, vad är det bästa du läst på senaste tiden?
Dina brev lägger jag under madrassen av Astrid Lindgren och Sara Schwardt.
Varför var den boken så bra?
Jag blev så himla berörd av den! Boken är en brevväxling i dess helhet mellan Astrid och Sara som börjar 1971, när Sara är 12 år och Astrid över 60. Sara vill så gärna bli skådespelerska och tänker att Astrid med sina kontakter kan hjälpa henne med det. På det sättet inleds en brevväxling som egentligen inte upphör förrän efter Astrid Lindgrens död 2002. Trots åldersskillnaden finner de två varandra. Sara har det trassligt i livet och mycket känns jobbigt: relationen till föräldrarna och till kompisar, skolan… Detta skriver hon om i breven och Astrid lyssnar. Det som är häftigt med dessa brev är att det finns en sådan ömsesidig respekt mellan de som skriver dem. Astrid tar Sara på allvar, ser och bekräftar henne, ställer frågor, men låter även Sara ta del av hennes liv. Det är också imponerande att Sara skriver så bra och välformulerat trots att hon är så ung. Det är länge sedan jag grät när jag läste en bok men när jag läser de sista breven i den här boken så gör jag det.
Vem skulle du vilja rekommendera boken till?
Alla! Det finns väl knappt någon i detta land som inte har en relation till Astrid Lindgren och hennes böcker. Den här boken visar en ny sida av henne. Och så tycker jag det är en hoppfull och förtröstansfull bok som visar hur vi människor behöver varandra och att vi för det allra allra mesta vill varandra väl, fast vi inte känner varandra. Trots tårarna på slutet är det här en bok man blir glad av.
