Douglas Foleys Shoo len (Bonnier Carlsen 2009) är den bästa ungdomsroman jag läst på mycket länge. Handlingen snurrar runt Karim, Gabi och Nikoo som går i nian på samma skola. Det är en månad kvar till sommarlovet, en enda lång dallrande väntan. Karim och Gabi har hängt ihop länge, de är stenhårt lojala med varandra, trots att Gabi slirar in på en alltmer våldsam och kriminell bana. En kväll misshandlar de en kvinna i samband med ett rån. Kvinnan visar sig senare vara mamma till Nikoo, den nyinflyttade tjejen som Karim blivit hejdlöst förälskad i. Han vet att han måste berätta vad som hänt, det som gjorts kan inte göras ogjort. Klockan kan inte vridas tillbaka. Något fruktansvärt kommer att hända, det vet vi som läsare redan från bokens början. Något oundvikligt. Samtidigt hoppas jag ända till sista sidan att det ska komma en vändning, att ödet kan hejdas.
fredag 18 september 2009
Drabbande hela vägen till det oundvikliga slutet
Douglas Foleys Shoo len (Bonnier Carlsen 2009) är den bästa ungdomsroman jag läst på mycket länge. Handlingen snurrar runt Karim, Gabi och Nikoo som går i nian på samma skola. Det är en månad kvar till sommarlovet, en enda lång dallrande väntan. Karim och Gabi har hängt ihop länge, de är stenhårt lojala med varandra, trots att Gabi slirar in på en alltmer våldsam och kriminell bana. En kväll misshandlar de en kvinna i samband med ett rån. Kvinnan visar sig senare vara mamma till Nikoo, den nyinflyttade tjejen som Karim blivit hejdlöst förälskad i. Han vet att han måste berätta vad som hänt, det som gjorts kan inte göras ogjort. Klockan kan inte vridas tillbaka. Något fruktansvärt kommer att hända, det vet vi som läsare redan från bokens början. Något oundvikligt. Samtidigt hoppas jag ända till sista sidan att det ska komma en vändning, att ödet kan hejdas.
