"Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta.
Se mig med ömhet sova en blund.
Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå.
Lägg din älskade hand på min panna.
Än en liten stund är vi två. /.../"
(ur dikten Tag mig. Håll mig. Smek mig sakta av Harriet Löwenhjelm)
Harriet Löwenhjelm dog i lungtuberkulos alldeles för tidigt. Hon är idag läst och älskad av många, men det litterära genombrottet kom först efter hennes död 1918. Första gången jag hörde den här dikten var den tonsatt, och den rörde mig så djupt. Jag håller den fortfarande som en av mina favoritdikter.