Jag ger dig solen av Jandy Nelson

Ibland händer det! Jag vandrar runt från den ena mediokra boken till nästa och det känns som ingen läsupplevelse längre kommer åt mig. Det är inget större fel på böckerna, snarare min förmåga att ta de till mig. Jag tänker att nu är det över, ingen bok kommer någonsin mer att drabba mig, det gör mig såklart ledsen eftersom läsning är något av det bästa jag vet. Men så plötsligt kommer Noah och Jude in i mitt liv, ett par konstnärliga tvillingar som är både väldigt olika och väldigt lika. Noah lever livet genom sitt skissblock, varje upplevelse lever han ut genom att teckna av den, ingenting blir riktigt verkligt annars. Hans största dröm är att komma in på konstskolan och få hålla på med det han älskar. Jude lever livet på andra sätt, hon testar livet genom att surfa och utmana både sig själv och omgivningen genom att leva på gränsen för vad som är riktigt okej. Ändå är de allt för varandra och tillsammans har de delat upp världen emellan sig. Så inträffar en svår tragedi och tvillingarna tar avstånd, ömsesidiga svek och hemligheter gör det omöjligt för dem att nå fram och när vi möter de igen tre år senare är de långt ifrån varandra och vilsna på många olika sätt. Men så sker några livsavgörande möten och återigen styrs Noahs och Judes liv in i en ny riktning. Dåtid och nutid blandas ihop i denna bok och det förstärker upplevelsen av en riktigt bra bok, en upplevelse som når hela vägen in i mig. Jandy Nelson har tidigare skrivit Himlen börjar här, låna den och Jag ger dig solen på biblioteket.