Katarina+Per=sant

Två av Sveriges mest omtyckta ungdomsboksförfattare, tillika Augustprisvinnare, slår sig samman. Katarina Kieri och Per Nilsson låter i I det här trädet (Rabén&Sjögren 2009) sina karaktärer samexistera i en och samma bok. Siri och Jakob rör sig under några höstveckor runt i staden. De känner inte varandra men lägger märke till varandra. Vartannat kapitel handlar om Siri, vartannat om Jakob och ibland korsas deras vägar.

Kieris och Nilssons samarbete har väckt stora förväntningar hos kritikerna, och säkert också bland många läsare. Och förhoppningarna tycks i hög grad infrias. Johanna Lindbäck på bokhora.se tycker att boken är tipptopp: "Lyhört, välskrivet, bra gehör, bra problem, lyckat hantverk". Även GP:s och SvD:s kritiker är positiva. Skynda att låna!

IRL - IVL - brevlåda och Facebook

Digital eller analog? Vill du dela med dig av dina boktips på Aranäsgymnasiets boktips - grupp i Facebook? Gå med i gruppen och berätta om bra böcker du läst!
Har du önkemål om bokinköp till biblioteket, eller något annat du vill ska hända i biblioteket? Då kan du lägga en lapp i den vita brevlådan som sitter på disken nära ingången.

Skrivartävling 2010

Aranäsgymnasiets bibliotek presenterar stolt: Skrivartävling 2010. Dikter, noveller, bloggutdrag- alla sorters texter är välkomna!

Vinnaren tillkännages i biblioteket på Världsbokdagen fredagen den 23 april. Välkommen med ditt bidrag senast fredagen den 16 april. Ange namn, telefonnummer och e-postadress.

Du vinner den stora äran samt fyra valfria pocketböcker. Juryn består av bibliotekarierna Else-Britt Hellström och Jon Martinsson.

Här är förra årets vinnare, inklusive hederspristagarna:

Nya och gamla klassiker

Biblioteket har nyligen köpt in ett stort antal litterära klassiker. Satsningen motiveras delvis av att 50 nya titlar tillkommit i förlaget Natur & Kulturs serie Alla tiders klassiker. Det är en arbetsgrupp där bl.a. författaren Jonas Hassen Khemiri ingått, som har valt ut böckerna. Ett av målen har varit att fler grupper och världsdelar ska synliggöras, vilket innebär att en stor del av de nya klassikerna är skrivna av kvinnor och/eller personer utanför den västliga kultursfären. Arbetsgruppen har också tänjt klassikerbegreppet till att omfatta även relativt nya böcker.

Frågan om vad som är en klassiker har förstås aldrig varit lätt att besvara, och den har definitivt inte blivit enklare på senare år. Kvinnors växande deltagande i samhälls- och yrkesliv, förlängd skolgång för alla, invandringen och hbt-frågorna är förändringar i det svenska samhället som även har betydelse för våra tankar kring litteraturen. De verk som av tradition har betraktats som klassiker har ofta varit skrivna av vita män. Kvinnors, arbetares, homosexuellas och utomeuropéers erfarenheter har mer sällan givits utrymme. Diskussionen och striden om vad som är en klassiker, eller vad som ska ingå i kanon, får åtminstone delvis sin laddning av att bok inte bara speglar den tid den är skriven i, den är också en lins som vi ser vår egen tid igenom. Litteraturen påverkar vad vi ser och uppfattar, vilka frågor vi upplever som väsentliga, vilkas liv vi tycker är viktiga och intressanta.

De klassiker biblioteket nu köpt in kommer efter att de legat framme på vårt nyhetsbord till största delen att placeras på vår klassikerhylla, där vi samlat framför allt äldre romaner. Nytillskotten kommer m.a.o. förändra även vårt biblioteks klassikerhylla en aning. Lyrik och verk på vers (t.ex. Ko Uns dikter och Gilgamesheposet) kommer däremot att föras till hylla Hc.03 Lyrik. Varje bok finns i minst tre exemplar, så för den som tycker om att läsa och diskutera en bok med andra finns alla möjligheter.

Om bibliotekarierna själva får välja vill Jon gärna lyfta fram Wislava Szymborskas dikter som ett välkommet tillskott till klassikerfamiljen. Else-Britt tycker att den gamla äktklassikern Pappa Goriot av Honoré de Balzac förblir mycket läsvärd.

Bland andra böcker kan nämnas Shelleys Frankenstein, Sargassohavet av Rhys, Pengar av Benedictsson, Gustavus Vassa av Equiano och Mishimas obehagliga men fascinerande Sjömannen som föll i onåd hos havet.

För de flesta är livet för det mesta som vanligt, inget särskilt händer och den ena veckan är den andra lik. Men så ibland öppnas en flik i verkligheten. Det är vad som händer Gustav när vi möter honom i Johanna Lindbäcks roman En liten chock (Tiden 2007). Hans engelsklärare har blivit sjuk och den unga vikarien visar ett oväntat intresse för Gustavs litterära bildning. Och i samma veva blir han involverad i skoltidningsarbete tillsammans med klasskompisen Elin. Det visar sitt att Gustav och Elin var och en på sitt sätt är missnöjda med sina liv, och de ingår en pakt om att göra något oväntat för att bryta sina invanda mönster.

En liten chock finns både som vanlig pocketbok och som Daisy-talbok för dig som behöver extra lässtöd. Låna gärna båda formaten på en gång.

Om lycka

Hellre rik och frisk än sjuk och fattig, sägs det. På biblioteket har vi den senaste tiden köpt in ett antal böcker som handlar om lycka, om hur man kan eftersträva den i sitt eget liv och hur ett lyckligt samhälle skulle kunna se ut.

Göteborgsfilosofen Bengt Brülde, kanske mest känd från radioprogrammet Krister i P3, skriver i Lyckans och lidandets etik (Thales 2009) om lycka utifrån både en lång filosofisk tradition och utifrån nyare lyckoforskning. Till att börja analyserar han begreppet lycka och diskuterar lyckans betydelse för ett gott liv. Enligt den lyckoprincip som formuleras i boken är autentisk lycka det bästa som kan hända en människa och omvänt är lidande det värsta vi kan råka ut för. En stor del av boken ägnas sedan åt frågan om hur vi kan uppnå lycka för egen del och om hur vi bör tänka när vi tillsammans utformar samhället, så att så många som möjligt ska kunna leva ett gott liv.

I Jämlikhetsanden (Karneval 2009) redogör Richard Wilkinson och Kate Pickett för sin forskning om hur jämlikhet hänger samman med sådant som hälsa, livslängd och välbefinnande. Deras forskning pekar mot att människor i jämlika samhällen i genomsnitt är friskare, mår bättre och lever längre. Sådana samhällen har också mindre kriminalitet, är mindre våldsamma och uppvisar en större social rörlighet. En av många intressanta slutsatserna i boken är att även de välbeställda i samhället gynnas av att samhället är jämlikt, alltså att den i jämförelse fattige rike i ett jämställt samhälle mår bättre än sin ultrarike like i ett samhälle med stora klyftor. Boken uppmärksammas i en krönika av Eva-Lotta Hultén i GP.

I Sju gyllene regler för en lycklig kärleksrelation (Natur och kultur 2008) skriver den amerikanske psykologen John Gottman om vad som kännetecknar en lycklig parrelation och hur man kan arbeta för att nå dit.

Sonja Lyubomirska, liksom Gottman professor i psykologi, skriver i Lyckans verktyg (Natur och kultur 2008) om hur vi kan öka vår lycka. Boken är baserad på modern forskning om vad som gör människor lyckliga.

Ina är en tämligen skötsam 16-årig tjej i en mindre stad i Norge. På en fest ligger hon med en skolkamrats pojkvän. Det sker oplanerat, närmast av en slump, och det skulle också kunnat stanna därvid. Men några veckor senare börjar hon misstänka att hon är gravid. Så vad göra? Ina känner att hon måste ta sig till Oslo för att få råd av en äldre kompis, så hon och den presumtive fadern ger sig iväg i hans bil. Boken utvecklar sig till en road movie - eller vad motsvarigheten nu kallas när det gäller en bok - där läsaren i korta kapitel får följa hur de båda huvudpersonerna både lär känna och överraskar varandra.

Alla har ett hungrigt hjärta (X Publishing 2009) är en roman om ungdomar men kan läsas av människor i alla åldrar. Bjørn Sortland är norrman och har skrivit flera böcker för barn och ungdomar.